GYMNASIEARBETE

MED FOKUS PÅ ANSTÄLLNINGSBARHET

Gymnasiearbete, 100 poäng, är en obligatorisk kurs på samtliga gymnasieprogram i Sverige. Exakt hur kursen utformas beror däremot helt på programmets karaktär och skolans profilering.

På SRG Kungsbacka är Kristina Carlsen och Amanda Fredin, ansvariga för kursen.
- Vårt gymnasiearbete har utformats tillsammans med vårt lokala programråd. I det lokala programrådet sitter branschrepresentanter som ger skolan värdefulla råd om vad utbildningen bör innehålla och vad som förväntas av eleverna när de kommer ut på arbetsmarknaden. Vi har utgått ifrån de förmågor och färdigheter som branschen önskar att eleverna ska ha för att bli anställningsbara efter sin examen, säger Kristina.

Anställningsbarhet prioriteras
Det är genom gymnasiearbetet som eleven knyter ihop sina studier på programmet och visar att hon eller han är förberedd för ett kommande yrkesliv som hästskötare. Att vara just förberedd för yrkeslivet prioriteras på SRG.
- Vi pratar mycket anställningsbarhet och när vi utformade gymnasiearbetet utgick vi ifrån hästskötarexamen som är Svenska Ridsportförbundets yrkesprov, säger Kristina.
SRG har valt att ta in flera externa medbedömare från branschen för att säkerhetsställa likvärdig bedömning däribland Ruth Börjesson som är exteriör- och gångartsdomare och bedriver uppfödning av ridponny.
- Externa medbedömare garanterar en hög kvalitet på utbildningen, säger Kristina.

Många moment
Gymnasiearbetet som genomförs i årskurs tre är uppdelat i flera olika moment.
- Det första eleverna gör är ett stallprov som är ett praktiskt prov i stallet där de genomför vanligt förekommande arbetsuppgifter. De visar hur de arbetar säkert och systematiskt, ergonomiskt och ekonomiskt samt hur de löser problem och även hur de samarbetar och kommunicerar i grupp, säger Kristina.
Därefter genomför eleverna ett allmänt, teoretiskt hästkunskapsprov som bygger på tidigare kunskapsområden i utbildningen som till exempelvis hästens anatomi och naturligt beteende samt foder.
- Efter jullovet gör eleverna en muntlig syntes i foderlära och ett praktiskt prov gällande kraftfoder och grovfodermedel. Det praktiska provets mål är att eleverna ska ha kännedom om och kunna identifiera de vanligaste grässorterna i ett grovfoder, hygienisk kvalité samt kunna identifiera olika typer av kraftfoder och beskriva dess egenskaper. Den muntliga syntesen är en gruppdiskussion om foder och val av foder för olika hästkategorier. Här diskuteras också utfodringsrelaterade problem, säger Kristina.

Att knoppa sin häst ingår i provet.

Till provet ska hästarna vara tipptopp och knoppade
Eleverna har även ett praktiskt prov i visitering där de prövas kring sin förmåga att visitera en häst grundligt och göra en bedömning av hästens välbefinnande.
- Vi har också en examination i momentet ”Häst vid hand”. Det är ett praktiskt prov med presentation och visning i skritt och trav samt helhetsintryck. Till provet ska hästarna vara tipptopp och knoppade. Här har vi en medbedömare från branschen, nämligen Ruth Börjesson, säger Kristina.
I kursen genomförs också ett praktiskt longeringsprov där elevens förmåga att kommunicera med hästen och föra hästen i skritt, trav och galopp på lina testas. Elevens kroppsspråk, kommandon och kommunikation bedöms. Eleven får också öva på sin analysförmåga kring hästens form, takt och tempo. Detta bedöms av Maggan Hammarberg som driver Hammarbergs gård.
- Avslutningsvis genomförs ett lastningsprov som är ett praktiskt prov i lastning där säkerhet och hantering av hästen bedöms, säger Kristina.

På största allvar
Det är många moment som testas under kursens gång och eleverna tar det på största allvar.
- Eleverna måste ha E i gymnasiearbetet samt godkänt betyg i stallfärdigheterna och genomfört en godkänd APL, det vill säga arbetsplatsförlagt lärande, för att få ut sin gymnasieexamen, säger Kristina och tillägger att eleverna förbereds väl inför yrket genom alla dessa examinationer.